När paniken griper tag!

Igår när jag tittade runt på mina sociala medier fick jag se ett inlägg om ett försvunnet spädbarn i en barnvagn. Med en klump i magen klickade jag mig snabbt vidare till Aftonbladet för att se vad det handlade om.
 
Mycket riktigt hittade jag där en artikel om ett spädbarn på 6 månader som hade försvunnit i sin vagn utanför en förskola i Göteborg. Mamman hade lämnat sitt sovande barn i vagnen precis utanför förskolan när hon skulle in och hämta storasyster. När de kom ut och skulle gå hem så var barnvagnen borta, ni kan läsa mer om detta här om ni missat det. Tack och lov fann polisen med hjälp av allmänheten barnet välbehållet efter lite drygt 2 timmar!
 
Detta grep tag i mig på ett personligt plan då jag så många gånger lämnat Moa sovandes i vagnen utanför förskolan(visserligen innanför grindarna men fortfarande utanför förskolan) när jag hämtat Astrid. Tack och lov har ju vagnen alltid stått kvar med mitt älskade barn i när vi kommit ut igen, precis som det ska vara. För det är ju ingen människa som har rätt att ta någonannans barn. Men i dagens samhälle vet man inte, man kan tyvärr inte alltid lita på sina medmänniskor. Det finns många som mår dåligt av olika anledningar, som är påverkade av droger, som inte är i sina sinnes fulla bruk och som inte handlar rationellt. Tyvärr ser vårt samhälle ut så idag men tack och lov är det inte ofta barn försvinner under sådana former som igår. Jag lider verkligen med föräldrarna till detta barn, jag kan bara föreställa mig paniken hon måste ha känt när vagnen helt plötsligt var spårlöst försvunnen. Jag tror inte det går att föreställa sig fullt ut om man inte själv har barn men det måste vara den absolut värsta känslan man kan uppleva som förälder. Man måste hinna tänka så många hemska tankar innan de, som i detta fall, fick veta att barnet var återfunnet och välbehållet.
 
 
 
Denna händelse fick mig att tänka på mina egna barn som jag så ofta haft sovandes utomhus i vagnen för att de sover så gott i friska luften. Jag har, tragiskt nog, tänkt den fruktansvärda tanken vid några tillfällen "tänk om någon skulle komma och ta mitt barn nu när hon ligger ute och sover". Förstå vilken panik!? Att dessa tankar överhuvudtaget funnits hos mig ger mig ett sting av obehag, är det såhär vårt samhälle ser ut idag? Ska vi behöva oroa oss för att inte få ha våra barn ifred? Kanske inte ens på din egen tomt? Ska vi inte kunna ha barnen sovandes i vagnen när vi springer in på förskolan precis innanför fönstret för att storasyskonet utan att någon inkräktar på familjens säkerhet? 
 
Jag hoppas för allt i världen att detta inte ska bli vanligare, men tyvärr känns det inte som att det kanske var sista gången något liknande kommer hända. Samhället idag känns inte alltför säkert många gånger och det krävs krafttag för att man ska kunna känna sig mer trygg såväl när det gäller ens barn eller sin egen säkerhet. Ingen borde behöva känna rädsla av att vistas ute när mörkret tränger sig på men tyvärr är det många, inklusive mig själv, som känner en otrygghet då. Idag skulle jag tro att det är många föräldrar som tänker en extra gång innan de lämnar sitt barn ensamt i en vagn utomhus, både medvetet och omedvetet, trots att detta borde vara en självklarhet att man ska kunna göra. Min dotter ligger just nu och sover i sin vagn utanför vårt hus med en babywatcher kopplad till sig så jag hör så fort hon vaknar eller något ljud närmar sig vagnen. En trygghet för mig som ändå gör att jag har lite extra koll på henne när jag inte har henne i min direkta närhet även om hon ligger på vår tomt!
 
Till de som i princip smutskastade den drabbade mamman igår för att hon hade lämnat barnet i vagnen utanför förskolan genom att skriva saker som att "hon fick skylla sig själv när hon lämnar sitt barn obevakat" osv. Skäms på er!! Vad är det för fel på er? Tror ni inte att hon redan mådde så dåligt som man någonsin kan göra? Det är inte på något sätt mammans fel, ni som anser det har säkert inga egna barn alternativt så har ni ingen uppfattning om hur förskolor idag fungerar. Det finns inte plats i förskolans hall eller kapprum för alla småsyskons vagnar, de smutsar även ner så i verkligheten fungerar det inte att alltid ta med sin småsyskonen in. Det här är inte på något sätt mammans fel och jag tycker det är tragiskt att andra människor ska ge sig på den utsatta mamman! På något vis så finns det alltid folk som ska trycka ner andra mammor när det är något som de själva inte anser vara okej. Alla föräldrar gör så gott de kan och denna mamma har inte gjort något fel!! Skärpning hörrni! Vad sägs om att lyfta, stötta och peppa varandra istället för att alla ska få bli de bästa föräldrar till sina egna barn istället!?
 
Vad tycker ni om hela denna diskussion? Ni som har barn, hur har ni gjort när ni lämnat respektive hämtat på förskolan? Sover ditt barn ute eller inne? 

Denna design är gjort av Alice - http://alicelindstrom.se
beställ din egna design genom att klicka här

Anonym

Ja fy så hemskt & man kan ju tänka sig hur långa dom 2 timmar var för mamman innan dom hittade barnet igen
Vi lämnade alltid barnen i vagnen ute när dom somnade efter promenader & även utanför förskolan hände att dom fick sova kvar i vagnen

2019-01-23 20:35:46
Sandra

Enormt lättad att dem hittade barnet igen, vilken panik mamman måste ha haft. Jag har alltid Moa sovanda ute, visserligen på baksidan med uppsikt då och då, men man kan aldrig veta.

Som förskollärare har våra föräldrar oftast lämnat kvar sovande syskon i vagnen/bilen precis utanför förskolan.

Allt bra med er annars?
Kram

2019-01-24 07:18:22
Blogg: http://mementorose.se/blogg
Jessica Högberg

Helt oacceptabelt att man skriver elaka saker till mamman. Det är som tur är MYCKET ovanligt att barn i barnvagn försvinner i Sverige <3

2019-01-30 08:16:16
Blogg: http://lchftrollet.blogg.se/

Namn:
Ska jag komma ihåg dig?

Mejl: (visas inte)

Blogg:

Kommentar: